Räntebeskedet från riksbanken

Riksbanken köper mer statsobligationer för att försöka öka inflationen och håller styrräntan kvar på -0.5%. Riksbanksdirektionen var oenig i sitt beslut om ökade statsobligationer.

Riksbankens senaste räntebesked:
En allt starkare konjunktur skapar förutsättningar för att inflationen ska fortsätta stiga. Men det finns risker som kan äventyra inflationsuppgången. Penningpolitiken behöver därför även fortsättningsvis vara mycket expansiv. Riksbankens direktion har beslutat att fortsätta köpa statsobligationer under första halvåret 2017, både nominella och reala, motsvarande 15 respektive 15 miljarder kronor. Reporäntan behålls på −0,50 procent och det är fortsatt mer sannolikt att räntan sänks än att den höjs den närmaste tiden. Först i början av 2018 väntas reporäntan höjas.

Amerikanska centralbanken höjer räntan

Amerikanska centralbanken FED höjer räntan för andra gången under ett decenium. De signalerade att priserna kan fortsätta att stiga nästa år. Ökningen var enhällig och de ökade sin viktigaste ränta med en fjärdedels punkt, från ett spann mellan 0,25-0,5 procent till ett spann mellan 0,5-0,75 procent. Räntehöjningen återspeglar Federal reserves förtroende för att stärka den amerikanska ekonomin och vad de ser som framtida tecken på högre inflation.

Ekonomiska prognoser som släppts av centralbanken indikerar att Fed förväntar sig att den amerikanska ekonomin ska växa med 1,9 % under 2016 och 2,1 % under 2017. Analytiker har varnat om Trump och kongressen godkänner nya lägre skattesatser och samtidigt ökar utgifterna inom områden såsom infrastruktur kan Fed tvingas höja räntan snabbare än väntat för att motverka stigande priser.

Donald Trump om amerikanska räntan och FED

Donald Trump har haft motstridiga åsikter kring FED och hur amerikanska räntan har hanterats av Janet Yellen och fed. Där han växelvis berömt och förtalat Janet Yellen och deras räntepolitik. I oktober anklagade han Yellen för att hålla ner Feds styrränta eftersom president Obama ”inte vill ha en recesion/depression under hans administration.

Senare ändrade Trump sin syn om Yellen ”Hon är en låg ränte personen; Hon har alltid varit en låg ränte person. Och jag måste vara ärlig, jag är en låg ränte person.”

Läs fullständig artikel i New Yorker: 
TRUMP AND THE TRUTH: THE INTEREST-RATE FLIP-FLOP

Ny ränte sänkning -0.50%

Riksbanken valde att sänka reporäntan till -0.5%. Den nya räntan gäller från 17:e februari 2016. Beslutet motiveras med att få fart på inflationen som räknas bli lägre än tidigare prognos. Inflationsmålet ligger på 2%.

Den extremt låga räntan sänks med 0.15 procentenheter och den nya räntan blir -0.5%. Bland andra länder med negativ ränta finns Danmark, Japan och Schweiz. Riskerna är stora för en överhettad svensk bostadsmarknad  vilket riksbankchefen varnar för.

Förväntad räntehöjning i USA med 0.25%

Som väntad tillkännagav amerikanska centralbanken Federal Reserve en räntehöjning på onsdag eftermiddag. Räntehöjningen på styrräntan blev 0.25% vilket var den första räntehöjningen sedan 2006. Tidigare hade de noll ränta så det här är ett trendbrott mot nollprocenträntor. Troligitvis kommer de globala räntorna kommer att börja stiga
under de första kvartalen 2016 men under 2016 aviserar FED bara gradvisa räntehöjningar. Börser och räntor steg på eftermiddagen på beskedet.

Read More

Bolåneräntor

Se till att du får ränterabatt på bolåneräntor!

Svenska bostadslån har ökat under flera år och bara under 2015 ökade den samlade bolånvolymen med 8% och sedan dess har lånen ökat ännu mer.

Konsten att sänka bankräntan för dina bolåneräntor

När du förhandlr se till att du har koll på dina kostnader. Bankerna har börjat ställa krav kring:

  • Att du ska ha pengar kvar att leva på efter det att du betalat räntan. Numera gör de en ”kvar att leva kalkyl”
  • Att du har kontantinsats eftersom de har ett bolånetak på 85%
  • Amorteringskrav – klarar du av att betala nya lån med 2%?

Read More

Förhandla boräntan – Prutskola

Tips när du förhandlar din boränta – eller vill låna pengar:

Här är några bra tips hur du kan förhandla ner boräntor och andra räntor. Det är absolut nödvändigt att vara aktiv och pruta på din boränta. Förutom att ha en bra relation till din bank eller långivare är det här några konkreta tips hur du kan sänka räntan!

Read More

Reporäntan

Riksbanken – reporäntan sänks till -0.35%

Riksbanken har vis sina senaste möten beslutat att att sänka reporäntan. Den aktuella reporäntan dvs riksbankens styrränta sänktes till negativt -0.35 från den 8:e juli 2015. Innan dess låg räntan på -0.25% , Anledningen till den negativa räntan motiverades pga osäkerheten i världen på det finansiella området och Greklandskrisen. Det låga oljepriset är andra faktorer som spelat in.

Räntekurvan

Räntan 2015 och räntekurvan

rantorRäntekurvan är riksbankens prognos om framtiden. Direktionen brukar bestå av ränteduvor tidigare var det Lars EO Svensson men som senare blev ersatt med Martin Flodén.  Direktionen och riksbankschefen har fått mycket kritik och vice riksbankschefen Lars EO Svensson avgick tom i protest mot tidigare beslut tidigare under 2013 (lyssna på P1).

Enligt Lars EO Svensson är den nominella styrräntan inte är ett bra mått på om penningpolitiken. Den reala styrräntan, styrräntan minus den faktiska inflationen, är ett bättre mått och inflationen i Sverige har legat lägre än jämförbara ekonomier.

Internationellt har Sverige fått kritik för höga räntor och med bakgrunden att riksbanken ska vara opolitisk är det intressant att det senaste räntesänkningen offentliggörs i Almedalen några månader innan riksdagsvalet. Om man jämför med andra likvärdiga länder så är svenska reporäntan högre enligt tradingeconomics.com.

Inflationsmålet

Inflationsmålet är 2%

Men inflationstakten är för låg och man vill ha högre efterfrågan. Målet att få upp inflationen dvs få folk att handla mer så man får fart på ekonomin. En del kritiserar för att räntesänkningen kom för sent och räntan har sänkts ett antal gånger under 2014.  Riksbankchefen säger i Aktuellt att han ser en allmän förbättrad ekonomi i Sverige och världsekonomin. En risk är den höga skuldsättningsgraden och hushållen lånar för mycket och riksbankchefen vill att hushållen lånar mindre. Det går att minska skuldsättningsgraden med andra verktyg som att man amorterar mer,  ränteavdragen ändras, fastighetsskatten återinförs etc vilket kan beslutas av regering, tillsynsmyndigheter, riksdag och banker.

riksbankschefenRiksbanken för en expansiv penningpolitik och expansiv finanspolitik enligt Inges som ser en betydligt högre tillväxt under 2014 där arbetslösheten kommer minska och arbetsmarknaden förbättras enligt riksdagens tidigare utfrågning. Riksbankschefen har länge sagt att hushållens skuldsättning kommer krypa uppåt och en frågeställning som inte kommer försvinna.

Riksbanken lägger stor vikt på hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden men räntebeslutet för massiv kritik av ekonomer från LO och konjunkturinstitutet som pekar på att inflationen ligger på rekordlåga nivåer. Inflationen har varit långt under inflationsmålet de senaste 2 åren (KPIF inflationen).Bland kritiken förs också fram att ränta har låg effekt på den finansiella risker (hushållens skuldsättning).

Under januari och februari 2013 steg snitträntan för nya hushåll till 3.15 visar nya siffror från SCB (Statistiska Centralbyrån). Eftersom det under de 2 första kvartalen var förväntningar på att reporäntan inte skulle sänkas mer pressar det upp de korta marknadsräntorna. Samtidigt har bankerna höjt sina marginaler och troligtvis har andelen riskfyllda lån gått upp.