Riksbanken har vis sina senaste möten beslutat att att sänka reporäntan. Den aktuella reporäntan dvs riksbankens styrränta sänktes till negativt -0.35 från den 8:e juli 2015. Innan dess låg räntan på -0.25% , Anledningen till den negativa räntan motiverades pga osäkerheten i världen på det finansiella området och Greklandskrisen. Det låga oljepriset är andra faktorer som spelat in.
USA:s ekonomi inte tillräckligt bra ännu
Första ökningen av räntan från nära noll kan vara motiverat senare i år, men en gradvis ökningstakt är mer troligt. Federal Reserve chefen Janet Yellen, talade vid en presskonferens i San Franscico inför flera ekonomer tidigare denna månaden, där hon oroade sig för de ökade priserna. Hon sa ”Om underliggande tillstånd verkligen hade återvänt till det normala, borde ekonomin vara blomstrande”.
Räntekurvan är riksbankens prognos om framtiden. Direktionen brukar bestå av ränteduvor tidigare var det Lars EO Svensson men som senare blev ersatt med Martin Flodén. Direktionen och riksbankschefen har fått mycket kritik och vice riksbankschefen Lars EO Svensson avgick tom i protest mot tidigare beslut tidigare under 2013 (lyssna på P1).
Enligt Lars EO Svensson är den nominella styrräntan inte är ett bra mått på om penningpolitiken. Den reala styrräntan, styrräntan minus den faktiska inflationen, är ett bättre mått och inflationen i Sverige har legat lägre än jämförbara ekonomier.
Internationellt har Sverige fått kritik för höga räntor och med bakgrunden att riksbanken ska vara opolitisk är det intressant att det senaste räntesänkningen offentliggörs i Almedalen några månader innan riksdagsvalet. Om man jämför med andra likvärdiga länder så är svenska reporäntan högre enligt tradingeconomics.com.
Men inflationstakten är för låg och man vill ha högre efterfrågan. Målet att få upp inflationen dvs få folk att handla mer så man får fart på ekonomin. En del kritiserar för att räntesänkningen kom för sent och räntan har sänkts ett antal gånger under 2014. Riksbankchefen säger i Aktuellt att han ser en allmän förbättrad ekonomi i Sverige och världsekonomin. En risk är den höga skuldsättningsgraden och hushållen lånar för mycket och riksbankchefen vill att hushållen lånar mindre. Det går att minska skuldsättningsgraden med andra verktyg som att man amorterar mer, ränteavdragen ändras, fastighetsskatten återinförs etc vilket kan beslutas av regering, tillsynsmyndigheter, riksdag och banker.
Riksbanken för en expansiv penningpolitik och expansiv finanspolitik enligt Inges som ser en betydligt högre tillväxt under 2014 där arbetslösheten kommer minska och arbetsmarknaden förbättras enligt riksdagens tidigare utfrågning. Riksbankschefen har länge sagt att hushållens skuldsättning kommer krypa uppåt och en frågeställning som inte kommer försvinna.
Riksbanken lägger stor vikt på hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden men räntebeslutet för massiv kritik av ekonomer från LO och konjunkturinstitutet som pekar på att inflationen ligger på rekordlåga nivåer. Inflationen har varit långt under inflationsmålet de senaste 2 åren (KPIF inflationen).Bland kritiken förs också fram att ränta har låg effekt på den finansiella risker (hushållens skuldsättning).
Under januari och februari 2013 steg snitträntan för nya hushåll till 3.15 visar nya siffror från SCB (Statistiska Centralbyrån). Eftersom det under de 2 första kvartalen var förväntningar på att reporäntan inte skulle sänkas mer pressar det upp de korta marknadsräntorna. Samtidigt har bankerna höjt sina marginaler och troligtvis har andelen riskfyllda lån gått upp.
Bankerna har andra villkor för företag än för privatpersoner och som företagare bör du kontrollera hur räntan ser ut för dig och ditt företag. Det finns stora pengar att tjäna för företag genom att förhandla om lägre ränta och generellt räknar man att 9 av 10 företag kan sänka sina räntekostnader genom att förhandla bättre.
Hur räntan påverkar exportföretagen
Lägre räntor är positivt för exportföretag som trä, stål, skog och pappersbolag.
Den 19:e december, samma dag som Riksbanken sänkt reporäntan med 0.25% till 1% var storbankerna inte lika snabba på att sänka räntan till en lägre nivå. Efter det att riksbanken beslutade att sänka sin styrränta i september 2012 var SBAB och Handelsbanken de två bankerna som först sänkte sina boräntor. SBAB sänkte direkt med 0.21 procentenheter. Därefter följde Swedbank, Nordea, SEB och länsförsäkringar med sina boräntor. Sänkningarna låg mellan 20-22 punkter Danske Bank sänkte med hela 0.4 procentenheter. Enligt en undersökning av Comboloan lyckades de bästa förhandlarna få ner sin rörliga boränta till 2,5% i september 2012.
