Räntorna fortsätter att stiga under 2019. Men priser för sparkonton, bostadsräntor, inlåningsbevis, och kreditkort stiger med olika hastigheter.
Alla korta räntor följer riksbankens reporänta. Det är räntan som bankerna får betala för lån från riksbanken.
Men vår svenska ränta påverkas av andra länders räntor som amerikanska Fed Funds Rate. Den federala öppna marknads kommittén höjde Fed fonder ränta med en fjärdedel punkter vid sitt möte den 19 december. Den nuvarande Fed Funds Rate ligger på 2,5 procent. Fed förväntar sig att öka denna takt till 3 procent under 2019.
Ett av de mest lästa inläggen på ekonomisajten Project Syndicate är skrivet av Dr Doom, Nouriel Roubini och den italienska ekonomen Brunello Rosa som tror på en recession 2020 och ny finanskris. De varnar för 10 olika scenarier att det kommer att ske och att regeringar saknar verktyg för att göra något åt saken.
En viktig del var att stimulansen var dåligt timad och den amerikanska ekonomin är överhettad och inflationen stiger över målet. De tror att den amerikanska riksbanken Federal Reserve att fortsätta att höja styrräntan från sin nuvarande 2% till minst 3,5% till 2020, vilket sannolikt kommer att driva upp både kort-och lång siktiga räntor samt den amerikanska dollarn.
Bank of England höjde räntorna till sina högsta nivåer i nästan ett decennium som det syftar till att få ner inflationen och göra förberedelser för en potentiell ekonomisk i samband med Brexit nedgång när Storbritannien lämnar Europeiska unionen. Före beslutet hade man uttryckt oro för inflationen som låg på 2.4% vilket är över det tvåprocentiga målet.
Beslutsfattare vid centralbanken röstade enhälligt för att höja riktmärket för räntan till 0,75 procent, vilket är den högsta räntan sedan februari 2009.
Amerikanska Fed höjer räntor och signalerar att fler höjningar kommer. Federal Reserve höjde räntorna på onsdagen och signalerade att två ytterligare ökningar var på väg i år, tjänstemänen uttryckte förtroende för att den amerikanska ekonomin var stark nog för att låta upplåningskostnader stiga utan att kväva den ekonomiska tillväxten. Räntehöjning var den andra i år och den sjunde sedan slutet av den stora recessionen och Fed: s referensränta ligger nu på 1,75 till 2 procent vilket är den högsta räntenivån sedan 2008.
Ordförande Jerome H. Powell, Fed talade i ovanligt trubbiga ordalag på en presskonferens och sa att ekonomin hade stärkts avsevärt sedan finanskrisen 2008 och närmade sig en ”normal” nivå.
I mars höjde Federal Reserve styrränta från 1,5 procent till 1,75 procent. Beslutet var väntat eftersom den amerikanska ekonomin fortsätter att gå stark och aktiemarknaderna nått rekord nivåer.
Det var centralbankens första stora beslut under den nya ordföranden Jerome H. Powell som ersatte Janet Yellen i februari. Marknaderna vet inte riktigt hur Powell kommer agera och hans trovärdighet som chef för FED. Tillskillnad från Yelen och sina företrädare är han ingen ekonom. Bloomberg rankar Jerome Powell varken som monetär hök eller duva kring penningpolitiken men har sagt sig vara kritisk till de senare QE-programmen.
Amerikanska Fed stärker sin prognos för USA: s tillväxt i år och nästa år. Den amerikanska ekonomin går starkt och väntas expandera 2,7 procent i år och 2,4 procent 2019. Arbetslösheten väntas sjunka till 3,8 procent i år och 3,6 procent 2019, vilket skulle vara den lägsta nivån sedan 1969. Inflationen är enligt 2& mål.
Större centralbanker bör gå vidare med räntehöjningar sade BIS på söndagen enligt en artikel i Reuters. De medger att viss turbulens på de finansiella marknaderna måste förhandlas fram längs vägen. BIS är en paraplyorganisation för ledande centralbanker.
Riksbanken köper mer statsobligationer för att försöka öka inflationen och håller styrräntan kvar på -0.5%. Riksbanksdirektionen var oenig i sitt beslut om ökade statsobligationer.
Riksbankens senaste räntebesked: En allt starkare konjunktur skapar förutsättningar för att inflationen ska fortsätta stiga. Men det finns risker som kan äventyra inflationsuppgången. Penningpolitiken behöver därför även fortsättningsvis vara mycket expansiv. Riksbankens direktion har beslutat att fortsätta köpa statsobligationer under första halvåret 2017, både nominella och reala, motsvarande 15 respektive 15 miljarder kronor. Reporäntan behålls på −0,50 procent och det är fortsatt mer sannolikt att räntan sänks än att den höjs den närmaste tiden. Först i början av 2018 väntas reporäntan höjas.
Amerikanska centralbanken FED höjer räntan för andra gången under ett decenium. De signalerade att priserna kan fortsätta att stiga nästa år. Ökningen var enhällig och de ökade sin viktigaste ränta med en fjärdedels punkt, från ett spann mellan 0,25-0,5 procent till ett spann mellan 0,5-0,75 procent. Räntehöjningen återspeglar Federal reserves förtroende för att stärka den amerikanska ekonomin och vad de ser som framtida tecken på högre inflation.
Ekonomiska prognoser som släppts av centralbanken indikerar att Fed förväntar sig att den amerikanska ekonomin ska växa med 1,9 % under 2016 och 2,1 % under 2017. Analytiker har varnat om Trump och kongressen godkänner nya lägre skattesatser och samtidigt ökar utgifterna inom områden såsom infrastruktur kan Fed tvingas höja räntan snabbare än väntat för att motverka stigande priser.
Vid Europeiska Centralbankens sammanträde den 8:e december beslutade ECB-rådet att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 0,00 %, 0,25 % respektive -0,40 %. ECB förlängde sitt köpprogram från mars 2017 till december och passade på att dra ner takten på köpen med 25 procent till € 60 mdr per månad.
Ingen räntehöjning väntas förrän tidigast 2018
ECB-rådet förväntar sig även fortsättningsvis att ECB:s styrräntor kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken nettotillgångsköpen kommer att pågå. Läs pressmeddelande
Donald Trump har haft motstridiga åsikter kring FED och hur amerikanska räntan har hanterats av Janet Yellen och fed. Där han växelvis berömt och förtalat Janet Yellen och deras räntepolitik. I oktober anklagade han Yellen för att hålla ner Feds styrränta eftersom president Obama ”inte vill ha en recesion/depression under hans administration.”
Senare ändrade Trump sin syn om Yellen ”Hon är en låg ränte personen; Hon har alltid varit en låg ränte person. Och jag måste vara ärlig, jag är en låg ränte person.”
This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.
Strictly Necessary Cookies
Strictly Necessary Cookie should be enabled at all times so that we can save your preferences for cookie settings.
If you disable this cookie, we will not be able to save your preferences. This means that every time you visit this website you will need to enable or disable cookies again.
